Att sjunga i kör - några funderingar och reflektioner
Under årens lopp har jag som korist alltid haft ett intresse för körsång som hobby. Utbudet av körer i Svenskfinland är imponerande stort, med ungefär 400 aktiva körer att välja mellan. Forskning har också bekräftat att körsång kan frigöra endorfiner i kroppen, vilket kan ha en positiv effekt på stressnivåer och allmänt välbefinnande.
Som jag tidigare nämnde grundades Grankulla kammarkör som en del av medborgarinstitutet. En kör som är knuten till en institution kan ha större ekonomiska och resursmässiga möjligheter. Å andra sidan ger en fristående kör större frihet att utforma verksamheten med en egen styrelse och egen administration. Det innebär dock också att kören har ansvaret för sin ekonomi.
Ett annat alternativ är att sjunga med i en kyrko- eller församlingskör, där övningar, uppträdanden och repertoar är kopplade till kyrkan och kyrkoåret. Majoriteten av de finlandssvenska körerna är knutna till församlingar eller institutioner. På detta sätt får man både ta del av musik och sång i sammanhang som reflekterar den religiösa och kulturella traditionen.
Upplevelsen av körsång varierar beroende på om kören är stor eller liten. I en större kör kan rösterna smälta samman till en mäktig ljudvåg, medan i en mindre ensemble kan varje sångare höra sin röst tydligare. Man kan med skäl påstå att en liten kör skapar en intimare känsla mellan sångare och åhörare.
De flesta körer har antagit traditionella tidsscheman för sina konsertframträdanden, ofta en konsert i slutet av vårterminen och en eller två julkonserter. Många körer planerar sin repertoar enligt tonsättare eller genre.
Ska man sjunga med noter eller utantill? Att använda noter ger en känsla av trygghet, men att sjunga utantill ger möjlighet att ge mer av sig själv och främjar bättre kommunikation mellan körmedlem och dirigent. Kanske är det bättre att ha noterna i huvudet än att ha huvudet i noterna?
Rekrytering av nya sångare är alltid en speciell utmaning även för vår kör. Åldersstrukturen kan vara ojämn och fördelningen av röster kan skapa obalans inom stämmorna. Vi är medvetna om att det ofta är brist på sångare i herrstämmorna, särskilt tenorer.
Det har även blivit vanligare att korister engagerar sig i flera körer samtidigt. Samhällsutvecklingen har kanske bidragit till en viss fragmentering av körverksamheten. Att sjunga i kör kan då riskera att bli likt en friskis & svettis-aktivitet, där man har sitt medlemskort och deltar när det passar.
Körsång är en hobby som utvecklas och fördjupas med tiden. Varje medlem bör få uppleva förankring, delaktighet och gemenskap. Att sjunga tillsammans stärker också förtroendet för musiken. Ett framträdande är som ett konstverk där varje sångare kan liknas vid ett penseldrag i en tavla.
Sångrösten är ett känsligt instrument och en djupare uttrycksform än talrösten. Att sjunga fel eller kanske falskt kan påverka inte bara musiken, utan även självkänslan. Vi har alla upplevt hur våra röster förändras med tiden och hur svårt det kan vara att bedöma den egna sångrösten.
Det kan vara en omtumlande känsla för en korist när man känner det musikaliska flödet och helt uppslukas av sången, nästan smälter samman med sina körkollegor. Det är då som även körens publik kan få sitt lystmäte tillgodosett och upplever en förunderlig klangvärld genom körmusiken.
Att sjunga i kör kan ge en unik möjlighet att närma sig den riktigt genuina musiken genom verk av de allra största mästarna. Genom tiderna har dessa kompositörer lagt ner hjärta och själ i sina stora kompositioner. Varje korist bör ha chansen att uppleva den magi som uppstår när man är en del av en stor kör och orkester, som framför ett episkt musikaliskt mästerverk.
till del VI - Idag